Qikrux Blog                                                                                                                    Home

 


Postsovjetisk demografi............

P E Hegge skiver i Aftenposten (5 april 2000) om den amerikanske professorn Murray Feshbach och hans analys av den sovjetiska marxismen, på basis av rent demografiska siffror, som konkluderar att fortsätter den katastrofala utvecklingen (med dess rådande tendens) kommer befolkningen i de länder som omfattades av denna "ideologi", år 2050 vara halverad (från  dagens 147 milj. till ca 80 milj.).
Feshbachs siffror talar ett tydligt språk: den ofattbara miljökatastrofen och undernäringen som under 70-80 talet gravt förvärrades blir fattbar.

Stalins utrensningar av "kulaker" var total och följden blev därefter. Inget land tål utraderingen av en hel "ägarklass". Feshbach menar att Sovjetsystemet egentligen inte rasade samman utan "begick ekologiskt självmord".
Man stod inte ut längre.
Vi förstår att kontrarevolutionen var djupt folkligt förankrad och därför häpnadsväckande oblodig när den en gång kom (efter Sputnik, vända floder och flödande vatten- och atomkraft) - ingen kunde, eller orkade, längre försvara eländet - Jeltsin kunde förbjuda själva kommunistpartiet!
Men människorna var redan drabbade, i miljontal, av allvarliga svält- och förgiftningssymptom. 
Könssjukdomar och alkoholism dräpte, och dräper, hela landsändar - människor i sin bästa ålder.
Folkhälsan i det gamla sovjet(ryssland) är så dålig att man inte kan tala annat än om en ren tragedi, ett sorts totalt tjernobyl.

Hela Europa föröddes i två världskrig, varken mer eller mindre totalt än Sovjet, men lyckades i väst resa sig och återuppbygga sina städer och har genomgående förbättrat folkhälsan och den inrikespolitiska stabiliteten (med EU).
Det är helt uppenbart skillnader på idologier, några är sämre 
än andra - för, även om Stalin och Lysenko gick hårt fram, det kan väl knappast vara någon större skillnad på det genetiska materialet i öst och väst (vad än professionella darwinister kommer fram till i sina analyser av  biologisk utveckling, i vilken även sovjetmänniskan torde inkluderas) - det var säkert mer de kunskaper och metoder som förintades med kulakerna som kom att göra hela utvecklingen barbariskt förenklad - Stalins Industri skulle göra Sovjet till världens mäktigaste Stat med en helt ny vetenskap - den dialektiska materialismen.

Förenklingen blev grotesk och Stalin en själslig plågoande för alla sovjetiska politruker in i det sista.

Professor Feshbach står säkert själv utanför själva debatten om "bättre eller sämre" men han är central med sina kalla demografiska fakta. Han står "över" den scizofreni som modern vetenskap exellerar i med alla sina väsenskilda tolkningar av samma verklighet (man kan ju tänka på historien om elfanten och de blinda forskarna) och presenterar en entydig katastrof öster om Järnridån under det att vi själva väl känner till den lika entydiga succén på den andra (se exempelvis börssiffror, bilhandel, husbyggande, konsumtion och europeisk hälsostatistik).
Professor Murray Feshbach dissikerar "The Evil Empire" in på bara skelettet - det är ingen vacker syn.
Vad vi ser när vi skalar Europa in på skelettet är kanske inte heller särskilt vackert men när man ser, ytligt, på det levande köttet av hennes luxuöst klädda kropp är Europa charmerande vacker igen. I hennes varma famn synes många många människor från alla delar av världen vilja låta sig upptas och leva ett europeiskt liv!

Tomas Brusell
articles