Tillbaka till fynden...
Kommunikation om kommunikation kanske kan kallas för
metakommunikation? Man snackar om att snacka, man gör efter andras bilder, man härmas
som papegojjor.
Det finns mycket tänkt och skrivet om kommunikation
om kommuniktion - hur invecklat det än låter är det dock mycket enkelt. Kultur handlar
om att få någonting sagt, i ord, bild eller musik.
Kultur är kommunikation. Det centrala i all mänsklig
aktivitet med någon som helst mening är kommunikationen.
Mening? frågar då genast de hippa postpostmodernisterna som anser sig veta allt - mening
finns inte! svarar de sig själva och går i solipsistisk subjektivism. De försvinner som
singulariteter bortom förståelsehorisonten.
Så´nt är trist.
Vad kan man göra?
Kommunikationen uteblir?
Ingenting förmedlas längre - vi är döda för varandra. Ju fler sådana försvinnanden
bortom förståelsehorisonten ju hårdare samhälle. Ju fler som inte orkar lyssna på
andra än sådana som säger vad vederbörande själv skulle ha sagt och alltid säger, ju
mindre kommunikation har vi och därför mer kaos, och, mycket riktigt, mindre mening.
Kommunikation om kommunikation är att försöka hitta
mening. I en ostörd ekologisk balans i en skön vildmark är det lätt att finna mening -
den är i själva balansen, i det ostörda, i den vilda skönheten.
Men i storstaden kan det vara svårare att finna meningen. Vad är meningen med
ambulansens signal? På ett mycket självklart plan är svaret:
Håll undan, här kommer ett olycksfall! Men på ett annat, mer komplext plan, tutar
ambulansen meningslöst och blir till den sammantagna kakafonin av meningslöshet.
Människor står i sina olika delar av staden och
försöker övertyga om sin förträfflighet. Grupper står mot varann och
"konkurrerar".
De står på marknaden och säljer sitt bjäfs.
De står och månglar sina religioner och spåkonster.
De står och ljuger rakt ut och kallar det för "tolkningar". Men om vi för ett
ögonblick stannar upp och försöker kommunicera om denna kommunikation - eller snarare
brist på kommunikation, kanske vi kan finna fragment av mening.
Ambulansen tutar den blinda trafikstatistikens signal
men där inne i dess tekniska inre finner vi en människa i nöd. Ett sjukhusteam kommer
samman, kallade i personsökarna och redan informerade innan patienten ens är innanför
sjukhusets väggar.
Det är fantastiskt.
Se där, mening!
Signalerna ljuder i sjukhuset och "vårdapparaten" kommer igång.
Mening utväxlas och de rätta instrumenten och den rätta kompetensen samlas på
akutintaget.
Här råder meningsfull kommunikation - modern och effektiv.
I den anorektiska ekonomins bakvatten bantas den
svenska sjukvården på ett katastrofalt sätt. "Marknadens" okunniga bedömmare
och spekulanter begriper inte vilken fantastisk kompetens som finns i den svenska
vårdapparaten utan får de anorektiska politikerna att gå in med skambud och
bantningsrecept.
"Det kostar för mycket"
I stället satsar "Marknaden" på läkemedelsbolagens pillertrillare eller på
hamburgare.
Tyvärr har inte den svenska sjukvården kunnat bedömmas rättvist och ärligt utan
håller nu gradvis på att bantas till döds för att återuppstå i ett
"köpa-sälj"- kaos av vård. En misstanke infinner sig mycket snabbt, och det
är att den allra bästa vården snart är tillgänglig endast för dem som kan betala
för sig. Med tanke på att chefer i Sverige ofta har lika mycket per månad i lön som
"vanligt folk" har om året, ligger det ju nära tillhands att tro att de
tillämpar samma idéer när det gäller vård - vissa skall definitionsmässigt ha mer
och bättre än andra
Vi ser ett systemskifte av negativ art om vi börjar
kommunicera om kommunikation.
Men vi ser också ett motflöde av initiativ.
Vi ser nya försök att rädda den fina vårdande och empatiska människosjälen. Enkla
varma människor sätter sig ner och talar med varandra. De är ibland ute på nätet. De
vill kommunicera med människor som överraskar dem och får dem att tänka i nya banor
och får dem att se nya möjligheter.
När hoppet är som minst är kanske hjälpen som
närmast. Om man kunde koppla ihop alla dem som tänker fram mot den enklaste och mest
självklara bot för avsaknad av kommunikation kunde kanske en dialog komma igång - en
dialog, till för att lysa upp varandras argument och ta dem till sig i stället för att,
som i den politiska diskussionen, försöka hugga sönder och demolera interlokotörens
argument. Exempelvis kanske en dialog mellan vårdgivarna inom skolmedicinen och
alternativmedicinen kommer allt närmare och närmare.
För bara några år sedan var hypnos, akupunktur och qi
gong vidskepelse - nu tillämpas dessa terapier i allt vidare cirklar.
Det bästa och minst invasiva terapierna från skolmedicinen tillämpas, i all sin
sofistikerade teknik, bland alternativmedicinare.
Kommunikation om kommunikation innebär att försöka förstå vad
"motståndaren" har för språk och sedan försöka förstå det.
Kommunikation om kommunikation är att tala om vad andra talar om.
Det är kultur.
Det är basen för all civilication - sambandet mellan människornas inre världar.
Sittande bland kvaderna vid Granna skriver Markus Aurelius:
...Jag tackar Gudarna;..."att jag, så
ofta jag ville bistå någon fattig eller på annat sätt behövande, aldrig behövde
underlåta det av brist på medel: att jag aldrig själv befunnit mig i det läge att jag
måste ta emot av andra...Genom drömmar gav de (Gudarna, red:s anm.) mig anvisning på
läkemedel, särskilt för blodhosta och svindel.
De läto min efter filosofi törstande
ande icke falla i händerna på sofister och bevarade mig från att öda min kraft på
deras spetsfundigheter eller fördjupa mig i stjärnkunskapen."
Tomas Brusell
articles
